Tankar kring Indien resan som blivande pedagog!

Uppträdandet vid hotellet.

När man som musiker eller dansare som i detta fallet där det var tre musiker och en dansare som höjde stämningen med rekvisita. Om dansaren hade hoppat omkring och låtsasridit på en häst så hade det sett lite konstigt ut att en vuxen karl galopperar fram och tillbaka på scenen. Med rekvisitan blev dansaren mer trovärdig och vi i publiken fick en djupare förståelse om vad dansaren ville förmedla till publiken. Med andra ord så behövs det egentligen bara någon enstaka sak som kan symbolicera vad dansaren och musikerna vill att publiken ska uppfatta uppträdandet. Tyghästen som killen hade på sig blev som om han gick in i en annan roll. Vid uppträdandet var killen inte sig själv utan en ryttare som red på sin häst. När barnen på förskolorn arbetar med estetiska ämnen så är det bra att låta barnen få använda sig av rekvisita så att barnen kan gå in sin roll. Det kan tillexempel vara en hatt, paraply, boll eller tygstycken som kan bli olika klädesplagg. När barnen klär ut sig så går de ur sin egen roll som jaget och förvandlas till en annan roll karaktär. Det här med rekvisita är något som jag kommer att ta med i mitt kommande yrke.

Skolorna som vi besökte var relativt moderna. Den skolan som var innomhus där hade barnen var sin bänk och stol att sitta vid precis som i den svenska skolan. När vi besökte skolan så höll de på med kreativt skapande av bild. Barnen hade olika sorters marerial som de kunde använda vid sitt skapande och det kändes lite som att komma in i en svenska skolklass. Med andra ord så var den här skolan ganska modern av sig och barnen satt vid sina bänkar och pysslade och när de behövde hjälp så gick barnen fram till fröken som satt vid katedern. Läraren var ganska ung och skolan levde i ett modernt stuk med undervisningen ialla fall det som jag och mamma såg. När vi gick hem från stranden så hade en tjej några barn som hade skolundervisning utomhus under presseningar frågan som vi stälde oss var om den här utomhusskolan verkligen var så fattig som den såg ut att vara. Eller om de bara ville ha uppmärksamhet av oss turister. Skillnadern mellan utomhusskolan och den svenska skolan är väl att här i sverige bedrivs pedagogiken inte skolundervisningen utomhus på samma sätt som de gjorde i Indien, men visst tar pedagogerna med sig barnen mer och mer ut i naturen och har undervisningen utomhus. Men skolan i Indien såg väldigt fattig ut ialla fall som vi upplevde det. Jag och mamma kunde inte se någon speciell skillnad vad det gällde inomhus skolan och skolorna här hemma i sverige. Jag blev snarare förvånad av barnens skapande och trodde inte alls att barnen höll på med kreativiteten. Besöket var positivt och jag konstaterade att de Indiska barnen arbetade på liknande sätt som här hemma i sverige.

Det lokala Indiska popbandet som spelade på nattmarknaden uppträdde på en uppbyggd scen så att de skulle synas ordentligt. Jag kan känna att det är ganska svårt att skillja på deras musikstil och på våran västerländska musik på grund av att i dagens läge så spelas all slags musik hela tiden. För kanske tio år sedan så var musiken mer speciell när man som turist var på besök men nu är det inget märkvärdigt längra. När barnen skall tillexempel uppträda så försök att bygga upp en scen eller något liknande så får barnen mer en känsla att de som barnen skall framföra är på riktigt. Så värdefullt men också väldigt enkelt om man som pedagog har lite engagemang i vad barnen gör på förskolan.

Killen som spelade trummor var oerhört duktig vilken rytm killen fick till och visst finns det likheter med workshoppen och killen i Indien. Likhetern var att killen bara kunde börja spela på gehör. Han hade inga noter med sig och det hade inte vi heller när vi spelade med Tobias.De som spelar instrument speciellt trummor känns som om de har känslan för sitt instrument. Det ser så enkelt ut men skenet bedrar. Killen var ung men har säkert övat i många år för att bli så duktig som han var. Instrument är väldigt enkelt att använda sig av i barngrupper. Det spelar ingen roll om barnen är små eller stora för alla kan spela på sitt sätt om pedagogerna låter barnen få spela och framförallt köper in till förskolan. Eftersom musiken är oerhört viktigt i barnens utveckling och samt de andra estetiska ämnena som bild, drama och dans.

Läroplanen för förskola Lpfö 98

Enligt läroplanen för förskolan Lpfö 98 reviderad 2010 ska pedagogerna arbeta för att nå den pedagogiska verksamheten. Omsorgen är oerhört viktig samt barnens trygghet och deras utveckling. Förskolan ska bilda en helhet för barnen där fostran, omsorg och den pedagogiska verksamheten ska mötas tillsammans. Förskolan ska vara en plats där barnen lämnas av sina anhöriga när de arbetar och ska kunna lita på att verksamheten formar trukturen i verksamheten så att den formas efter varje enskilt barn. Barnen ska fåmöjlighet att reflektera och utveckla sin förmåga. Förskolan ska vara en social och kulturell miljö som stimulerar barnen. Leken är grunden för hela lärandet. I leken ska fantasin, kommunikation och förmågan att kunna försöka att lösa egna problem enskillt eller tillsammans med pedagogerna finnas. Förskolan ska hjälpa barnen att lära sig att kunna uttrycka sig i de olika estetiska ämnena som bestor av drama, musik, dans, rytmik samt tal- och skriftspråket för att främja barnens lärande. Barnen ska få möjlighet att utföra olika aktiviter under en dag. Dagen ska erbjuda fantasi, kreativitet i leken och egen fri lek både inomhus och utomhus. Barnen ska få utveckla sin motorik och kroppsuppfattning som främjar deras hälsa. Rumsuppfattning är också en viktig del i läroprocessen.

Erik känner av musikrytmer

Det var en lördag morgon och melodikrysset var på för fullt. Erik hämtade olika instrument som han har i sitt rum och rätt som det var så hade Erik startat en enmans orkester tillsammans med radion. Jag var bara tvugen att filma honom. Här på denna videon märks det att barn redan i tidig ålder är musikaliska på sitt sätt. De känner av rytmer och musikens puls.

Några tankar kring musik.

Den här terminen har varit lärorik för mig som blivande pedagog. Jag har fått lära mig om hur många olika sätt man kan få barnen intreserade av musik. Något som är oerhört viktigt i barnens liv och utveckling är att känna rytm och en puls i allt barnen gör. När pedagogerna använder sig av sång, instrument, drama och bild så utvecklas barnen språkligt samt fin och grovmotoriken. När barnen är små är det viktigt att de får lära känna sin kropp och hur den fungerar och vad som händer när barnen rör sig på olika sätt.

När det gäller mig själv i min egen utveckling så har jag fått med mig måga tänkvärda saker som jag skall använda mig av i mitt kommande yrke som förskollärare. Det är viktigt att fånga barnens intresse om vad de redan kan och vad som behöver byggas på för deras utveckling. Att man inte har alldeles för stora grupper på samlingarna om det går. Viktigt att anpassa materialet efter barnens ålder samt att det skall bli en utmaning för barnen. Jag själv vill sträva efter att kunna låtarna utantill på grund av att jag då kan fånga upp barnen i ringen samt att det blir en roligare stund tillsammans om barnen känner att de blir sedda. på min praktikplats är musiken en naturlig del i vardagen. Det är en småbarnavdelning och där sjunger pedagogerna hela tiden med barnen så fort de tittar i en bok och ser ett lamm så kan man bara börja sjunga på bä bä vita lamm eller en krockodil då kan det bli krockodilsången. Sångerna blir som ett naturligt inslag i barnens utveckling och det är något som jag deffenitivt ska ta med mig i livet.

Musikanalys.

Vid en föreläsning hade vi om hur man analyserar en låt. Var och en känner olika när varje individ ska känna in sig i en speciell låt som spelas upp. En del kan känna glädje i låten medans andra kan tycka att låten känns sorglig. Varje individ uppfattar låten på olika sätt och det kan tillexempel bero på vilket humör personerna är på eller om man har upplevt något speciellt med den specifika låten. Det går också att analysera vad det är för instrument som används i låten och svårighetsgraden kan pedagogerna lägga beroende på barnens ålder. att analysera på förskolan kan ibland vara nyttigt för att kanske varva ner eller att barnen skall lägga fokus på uppgiften ur ett pedagogiskt perspektiv och här spelar barnens ålder också in beroende på vilken svårighetsgrad pedagogerna lägger ribban.

På förkolan är det viktigt att vi låter barnen få lussna på den musik som de gillar för att främja barnens musikintresse men det är också viktigt att man som pedagog erbjuder oika slags musikgenerar så att det blir en naturlig del i barnens liv.

Martin Holmlund improvisation.

Improvisation innebär att man som individ kan dramatisera, spela eller sjunga samt leka i stort sett helt fritt och man vet aldrig vart det estetiska uttrycksätten tar vägen. Framförallt är det vanligt i dans och musik att det improviseras det vill säga koreografin skapas under processens gång. Vanligast är att individen har kunskaper om sitt estetiska uttrycksätt och kan samt vågar att gå utanför ramarna. Man kan säga att det krävs mod att våga släppa loss framför allt hos vuxna. Hos barn känns det som om de har lättare att improvisera för barnen tänker inte lika mycket på om det blir fel på samma sätt som hos vuxna.
När man som pedagog ska improvisera med barn så kan man fråga barnen beroende på åldern hur man skulle kunna visa känslor via instrument eller teater. känslor som kan skapas skulle kunna vara
Ilska = hårt och intensivt agerande
Arg = något längre agerande med upprepning
Glad = lättsamt agerande på ett glatt sätt
Drömande = lätt och mjukt agerande

När vi hade Holmlund i improvisation så gav han oss några tips på hur vi som blivande pedagoger skulle kunna arbeta på förskolor. Det första tipset var att vi skulle vara två och två och försöka komunicera via uttryck med kroppen som tillexempel var klappningar med händerna eller med en annan kroppsdel men munnen fick inte användas. Det andra tipset var att vi skulle försöka gestalta känslor med olika slags instrument. Vi som va på workshopen blev indelade i två grupper och vi fick ungefär tio minuter var att förbereda oss på hur vi skulle kunna berätta med instrumenten vilken känsla vi ville förmedla. Varje grupps uppträdande blev som en minikonsert.  

Litteraturseminarium och vetenskapliga artikeln.

Här ligger litteraturseminarium och den vetenskapliga artikeln som vi har haft i vår studiegrupp.

Litteraturseminarium 1.

Lärandet ur ett praktiskt perspektiv.

Gottberg (2009) menar att ideérna skall fungera ur ett praktiskt lärande, då gäller det att pedagogerna och lärarna får den utbildning som de behöver för att kunna lära barnen olika övningar utan att använda läroböcker i vardagen. Det är viktigt att våga låta barnen få experimentera för att barnen skall tycka att skolan är en rolig plats att vistas i. Genom de estetiska ämnena så kan barnen få in i stort sett alla ämnen till ett praktiskt lärande. Men det gäller förstås att arbetslaget strävar åt samma håll och bestämmer sig för att vi ska lära barnen matematik, svenska, naturvetenskapliga ämnen genom bild, experiment, sång, musik och teater. I början kan det vara en osäkerhet både hos lärarna och för barnen men det är viktigt att lärarna talar om hur målen ser ut både för föräldrarna och för barnen då blir det lättare att samarbeta. I allt pedagoger och lärare gör måste det finnas ett syfte varför vi gör på detta vis(s.47-48). Att lära sig kunskap i dagens läge handlar inte bara om att kunna rabbla en massa fakta utan kunna använda de som barnen lär sig i något praktiskt sammanhang.

Jag anser att ett sådant här lärande i skolan skulle hjälpa många barn som har svårigheter att förstå läroböckernas innehåll och det blir ett lärande som barnen kommer ihåg på grund av att de har fått en upplevelse både genom känsel, hörsel, lukt och sett vad som händer med egna ögon.

Något som Gottberg(2009) poängterar är hur viktigt det svenska språket är för barnens utvecklig. Genom musiken så stimuleras språkcentrat genom ljud, ord, röst, tal och sånger. Gör olika teman där varje barn har en betydelsefull roll vilket stärker självkänslan i barnet. när barnen tillexempel skall lära sig alfabetet så kan pedagogerna använda sig av sånger som majas alfabet, göra bokstäverna med kroppen, måla bokstäverna och ljuda hur de låter detta sätt att lära sig nya saker på ett praktiskt sätt gör att det blir en rolig men ändå lärorik stund. Det är också viktigt att barnen får öva sig på att skriva sina egna texter eller poesier vilket övar upp skrivprocessen i deras lärande(s. 60). Här får barnen lära sig svenska på ett roligt sätt men ändå lärorikt. Jag hoppas och vill kunna arbeta mycket praktiskt med barnen             

Cox(2009) menar att pedagogerna kan integrera musik i alla skolämnen och att musiken kan följa med barnen i allt de lär sig. Tillsammans med både barn och pedagoger kan de skapa en konsert där barnen får lära sig från grunden och få en förståelse och fakta kring hur en konsert är uppbyggd. Genom att visa och förklara kan skolan få in musiken i alla ämnena som är geografi hur musiken ser ut i andra kulturer. Svenska där barnen får berättat om hur musiken är uppbyggd, analysera texter och skapa egna texter. I gymnastiken kan pedagogerna få in dans, rörelse och sånglekar(s.46-47). Jag anser att musiken bör finnas med i vardagen så att det blir naturligt i deras skolgång. Pedagogerna behöver kanske gå utbildningar om hur förskolan och skolan ska arbeta med musiken. När jag har varit ute på praktik så har jag märkt att musiken ligger långt bort från pedagogernas arbete. Högst en gång i veckan kan det komma en annan pedagog från en annan avdelning och sjunga och spela tillsammans med barnen. Men det finns ingen kontinuitet i deras musiktillgänglighet och instrumenten är inlåsta på grund av att de väsnas för mycket enligt pedagogerna.

Cox(2009) menar vi pedagoger inte ska vara rädda att ta in musik från olika ställen så som internet. Då krävs det att pedagogerna känner sig säkra i vad barnen ska få ut av att tillexempel söka på nätet efter musik, men det gäller att lära sig att reflektera över allt material som finns på internet. När barnen får reflektera så kan det göras av en gestaltning. Att barnen och pedagogerna bearbetar informationen och kopplar den till sina tidigare kunskaper och kan bygga på de erfarenheter och kunskaper som barnen har med sig i sina ryggsäckar(s.14-15). Jag anser att som pedagog måste vi släppa på de säkra korten som man alltid har kört och vidja sina vyer och släppa in musiken från omvärlden.

Wiklund(2009) anser att pedagoger behöver utveckla det estetiska perspektivet genom att gestalta sitt lärande på många olika sätt. I det demokratiska samhället har varje individ rätt att utveckla sitt språk och musiken. Barnkonventionen styrker rätten till att alla barn ska ha rätt till sitt språk och kultur i samhället och skolmiljön (s.29). Jag anser att det är viktigt för barnen att de känner sig trygga i sin grund för att kunna utveckla sig som människa.

Wiklund(2009) menar också att det är viktigt att de vuxna som finns runtomkring barnen är lyhörda så att barnen känner en mening med det som de skapar. Barn har en förmåga att skapa egen musik och sång och personliga ramsor. Tyvärr är de flesta barnlåtarna skrivna av vuxna personer och det är inte alltid son barnen förstår texternas innehåll(s.37-37). Jag anser att här är det viktigt att pedagogerna förklarar orden i texten så att barnen förstår vad sången handlar om. Kanske använda sig av föremål som visar på innehållet av sången. Föremålen blir konkreta och barnen kan få en känsla om hur en ko ser ut.     

Läroplanen lpfö 98 menar att det är viktigt att barnen får lära sig att kunna uttrycka sig med hjälp av de estetiska ämnena så som musik, dans, drama, rytmik och bild. Sedan är det viktigt att skolmiljön är en trygg bas i barnens liv(s.6).

Referenser:

Cox, Roland (2009).  Ta in musiken! . Stockholm: Sveriges Utbildningsradio i samarbete med Rikskonserter

             

Gottberg, Jessica (2009).  Musiken och rytmiken i praktiken . Stockholm: Sveriges Utbildningsradio i samarbete med Rikskonserter

Läroplan för förskolan: Lpfö 98 . (1998). Stockholm: Utbildningsdep., Regeringskansliet

Wiklund, Ulla (2009).  När kulturen knackar på skolans dörr . Stockholm: Sveriges utbildningsradio

 Litteraturseminarium 3.

Språkutveckling.

Jederlund (2002, s.42) menar att det första samspelet är oerhört viktigt med de nyfödda barnen direkt vid födseln. Tilltalet till barnet talar om för de nyfödda att jag vill kommunicera med dig både med röst, tonfall, blickar eller beröring. Jederlund (2002, s.61) anser att alla vuxna föräldrar har den kraft som behövs för att anpassa sitt sätt att vara på genom att kommunicera och vara med små barn. Utan att vi vuxna tänker på att vi anpassar sättet att tala, röra oss på och anpassa tempot efter hur bråttom man som individ. Allt detta sker för att öka tryggheten hos barnen. När man som individ anpassar tempot efter hur livssituationen ser ut så kallad det för frasering vilket visar på att de vi säger eller gör rörelser till barnen har tydlig början och ett slut samt medvetna pauser genom närhet och ögonkontakt med barnen. Jederlund (2002, s.115) menar att det bör finnas musiska pedagoger på förskolorna för att främja barnens språkutveckling. Den musiska pedagogen bör arbeta medvetet och naturligt med musik utan att känna någon ångest inför att sjunga med barnen. Det är viktigt att barnen får använda sin kropp och rytmiska rörelser för att utveckla språket med barnen.

Jag kan bara konstatera och anse att jag håller med att den första kontakten och hur man talar till små barn påverkar barnens framtid. Det är här man som individ kan bygga upp ett gott och tryggt liv för barnen. Jag anser också att det bör finnas fler pedagoger ute i verksamheten som brinner för ämnet musik och inte tycker att det är jobbigt att använda sin röst i sångövningar samt våga spela instrument med barnen på ett bra sätt så att det inte upplevs att det blir brötigt i verksamheten. Det kanske vore bra att kompetensutveckla pedagogerna inom musik ämnet. 

     

Björkvold (2005, s.26) beskriver hur viktigt det är med det första samspelet mellan förälder och barn framförallt moderns röst och beröring samt kärleken till varandra. Björkvold (2005, s.65) anser också att spontansången är oerhört viktig för barnens utveckling hela tiden i barnens läroprocess vid till exempel toalettbesök eller när barnen leker. Spontansången ger en extra puls åt deras lek, kroppsrörelser och sin röst. På förskolan använder barnen sången som speciella koder i sin lek och barnen växer i sitt lekande. Spontansången styrs av normer och regler för hur sången ska låta och användas i deras lek samt att barnen bestämmer vad som skall sjungas precis i den lekande stunden. Björkvold (2005, s.195) funderar över när barn bör börja med noter? Skribenten anser att barnen bör lära sig att både spela och sjunga på gehör. Gehörsspelet är en del av barnens utgångspunkt till ett instrument. När barnen använder gehörsspelet blir spelandet mer till en rolig lek, men noter däremot kan göra spelandet till något tråkigt att alltid spela efter noter och det blir inget eget skapande. Det är viktigt att när noterna skall introduceras att det sker på ett roligt och spontant sätt och att framförallt barnen tycker att det är något spännande.

Jag anser att den första kontakten har stor betydelse för barnens utveckling genom hela livet och i dagens läge så börjar barnen väldigt tidigt på förskolan och då som pedagog måste vi vara barnens trygghet. På den förskola som jag har min praktik är pedagogerna väldigt måna om att barnen ska känna sig trygga utan deras föräldrar. Barnens ålder är från ett år till två och ett halvt år. De som jag märkte var att pedagogerna var i stort sett hela dagarna på barnens nivå och att de sjöng hela tiden med barnen. Om ett barn till exempel kom och visade en djur bok så började pedagogen att sjunga en låt som handlade om katt, groda, hund, kossa o.s.v. Jag som student trivdes oerhört bra på grund av att musiken ligger väldigt nära mig och spontansången är verkligen min grej. Jag anser också att noter är bra på ett sätt men kan begränsa barnens kreativitet. Barnen är oerhört olika och en del vill spela eller sjunga efter noter och andra barn är mer skapta för gehörssång eller gehörsspelande så det gäller för pedagogerna att vara lyhörda och känna in vad barnen vill.

Referenser.

Bjørkvold, Jon-Roar (2005).  Den musiska människan . 2., [rev. och utvidgade] uppl. Stockholm: Runa

Jederlund, Ulf (2002).  Musik och språk: ett vidgat perspektiv på barns språkutveckling . 1. uppl. Hässelby: Runa

Aktivitet på vfu

På min vfu plats så är barnen mellan ett till två och ett halvt år så jag funderade lite i början vad jag skulle kunna hitta på med barnen. Efter lite funderande så kom jag på att barnen kunde få spela med marackas som finns i olika färger. Jag själv hade övat in barnlåtar på gitarren, så det blev en musiksamling med barnen. Första gången jag hade med marackas till förskolan så var barnen väldigt intresserade av instrumenten och undersökte vad man kunde använda marackasarna till. Jag berättade för barnen att detta är ett instrument som heter marackas och om man skakar på det så får man fram ljud. I kanske några minuter så fick barnen känna och pröva hur marackasarna låter. Jag och pedagogen som var med hade också var sin marackas så att vi kunde visa barnen hur de skulle göra. Barnen tyckte att det var så roligt men ändå lite förvånade att de själva kunde få ljud i instrumenten. Första tillfället använde jag mig bara av marackas och så sjöng vi imse vimse spindel, krokodilen sången, blinka lilla stjärna och lilla snigel. Vid andra tillfället hade jag med mig min gitarr och vi sjöng och spelade samt att barnen fick använda sig av marackas. I början av samlingen var barnen helt förvånade av att jag spelade på en gitarr men ganska snart började barnen hänga på med sina instrument. Tredje gången tyckte barnen att våra samlingar var riktigt roligt barnen sjöng och spelade för fullt.

Barngruppen bestod av fem stycken barn som fick vara med på samlingen. Jag tyckte att det var ett lagom antal barn då han jag fånga samt att se hur de använde sig av marackasen. Pedagogen som var med tyckde det var ett bra upplägg och sade vad enkelt det var att få med sig barnen med instrument. Detta måste vi bli bättre på samt att barnen tyckte det var roligt.

Rörelse och dans i dramasalen

När vi hade dans och rörelse i dramasalen så förklarades olika begrepp på hur kroppen fungerar. Ibland när ska lära sig och känna på sin egen kropp i en rörelse tillexempel känna på armen eller på foten så kallas det för tacktila rörelser. Det finns också ett rörelsemonent som kallas för det kinnestetiska. Det innebär att man bestämmer vilka eller vilken rörelse som skall utföras. Ibland kan pedagogerna bestämma att barnen ska härma rörelserna som pedagogerna gör eller ett barn bestämmer och de andra barnen i gruppen härmar. Det kallas för divergenta tänkandet. Det är också viktigt att barnen får använda sin fantasi och kreativitet i sitt skapande och då kallar man det för att improvisera. Det finns alltid för och nackdelar när pedagogerna låter barnen få improvisera själva. Fördelarna är att barnen får leva ut rörelser som de själva känner för att skapa eget, nackdelarna kan vara att det finns barn som inte kan eller tycker att det är jobbigt att komma på egna rörelser. För att underlätta för barnen i deras rörelser så kan pedagogerna ta fram olika hjälpmedel som band, bollar eller olika föremål som barnen kan hålla i sina händer och på så sätt släppa loss i sina rörelser. När barnen får föremål i sina händer så kan det underlätta att barnen inte tänker på vad som är rätt eller fel i sin kreativitet. Ibland är det viktigt att pedagogerna styr aktiviteterna så att alla barn känner sig säkra på de rörelser som görs ihop i gruppen.

Röst och rytm

Röst och rytm hör ihop och bildar en slags konst och påverkar en på ett känslomässigt sätt. När vi använder rösten så kommunicerar man med ord som betyder något. För att få till ord så använder man sig av olika bokstäver som kan bilda olika slags ord. Enligt barnkonventionen är varje individs utbildning viktig och skapar personlighet hos varje individ.

Texten till vår vaggvisa.

Här kommer vår text och ackord till vaggvisan I min säng. Skriven och producerad av Ida Larsson, Linnea Larsson och Sara Berglund. Ackorden som vi har använt oss av är D,G,A.


D Mina tankar blir till drömmar
D När jag ligger ner och blundar
G I min säng
A I min säng
D I min säng

D Och där utanför mitt fönster
D Lyser himmlens alla stjärnor
G I min säng
A I min säng
D I min säng

D Här i sängen får jag värme
D och jag känner också trygghet
G I min säng
A I min säng
D I min säng

D Runt omkring mig är det tyst nu
D Så jag hör inget knyst nu
G I min säng
A I min säng
D I min säng

D Det är skönt att ha ett täcke
D Och en kudde som ger närhet
G I min säng
A I min säng
D I min säng

D Nu när jag börjat somna
D Kommer drömmarna till mig
G I min säng
A I min säng
D I min säng

D Men i djupaste sömmnen
D Så har drömmarna kommit
G I min säng
A I min säng
D I min säng

D Och jag sover så sött nu
D För jag känner mig trygg här
G I min säng
A I min säng
D I min säng

D Och jag känner mig så lycklig
D För jag ligger så skönt här
G I min säng
A I min säng
D I min säng

produktion av egenskriven låt!

När vi fick reda på att vi skulle göra en låt så tänkte jag hur skall det gå till? Men  det löste sig super bra vi i våran lilla grupp bestämde att vi skulle göra en vaggvisa och hur ska vi börja? Jo vi kom på att om vi brain stormar fram vad en vaggvisa kan innehålla så har vi en utgångspunkt. Där efter tog vi med oss orden hem och funderade på hur vi skulle kunna sätta ihop orden. Jag kunde inte sova den natten tänkte hela tiden på menings byggnader. Dagen efter hade Linnea skrivit ner text som blev våran låt. Både Linnea och jag hade tänkt ungefär samma melodi så vi hade både text och melodi på en gång. Men hur skall vi få ut ackorden för att kunna spela den? Jag kom på en utmärkt ide min lillebror Oskar är en mycket kompetent musiker så jag åkte till honom och sjöng upp låten för Oskar och vips så hade han fått ut ackorden och där efter gjorde jag och Oskar en inspelning av låten i hans studio. Cd skivan blev väldigt bra efter första tagning, men nu hade vi ett litet problem för när jag tog med mig låten till skolan igen så spelade Oskar låten i E- dur och Jag, Linnea och Sara kunde inte spela dessa ackord. Så då prövade jag att transponera om låten till enklare ackord där efter ringde jag upp Oskar för att kolla om jag hade tänkt rätt med de nya ackorden och de stämde.

Innan inspelningsdagen kom så ville Jörgen Larsson höra hur vi hade tänkt med låten och om vi behövde någon hjälp. Jörgen blev imponerad på grund av att vi hade en färdig låt med både text och melodi klar. Däremot tyckte Jörgen att vi kanske skulle försöka oss på att göra stämmor till refrängen så att det hände något mer i låten än bara melodi igenom hela låten. Rftersom både jag och Linnea är musikaliska så var det enkelt att få ihop stämmor men framförallt att komma ihåg stämman.

Inspelningsdagen kom och visst var vi lite nervösa eftersom Tobias skulle lyssna och hjälpa oss med inspelningen. Som tur var så gick det över förväntan bra. Först spelade vi in musiken på ett eget spår och musiken bestod av att jag Linnea och Sara spela på aukustiska gitarrer där efter gick vi in i studion och sjöng in låten alltså texten på ett eget spår också. Där efter hjälpte Tobias oss att sätta ihop spåren och det lät riktigt bra. Tobias visade hur vi kunde skapa nya spår där vi kunde lägga till mer instrument om vi ville och det fick vi göra på egen hand. Vi valde att lägga till regnrör som en extra effekt sedan tyckte vi alla tre att det lät riktigt bra och vipps så hade vi både gjort och producerat en egen låt. Inspelningsdagarna var så roliga och intressanta framförallt att det blev en färdig vaggvise låt.

Inspelning av Vaggvisan "I min säng"

01 Spår 1 I min säng by linnea__l

Djur från Indien

På våran resa fick vi se blandannat vilda apor i skogen, ödlor och ridning av elefant. Det var en helt underbar känsla att gå omkring i regnskogsområde där det levde vilda apor vid ett stort vallenfall.

Indisk familj

Under de två veckorna som vi var i Goa så lärde vi känna en indisk familj. De levde på att sälja indiska kläder i ett stånd famijen bestod av mamma Anita barnen Shiva och Agria samt en morbror som hjälpte till och passade barnen.Anitas man jobbade på ett annat ställe. Ibland när vi gick till stranden så köpte vi med oss dircka och kex samt frukt till den lilla familjen. De blev överlyckliga. En dag fick barnen var sin leksak av mig och mamma de blev så glada att de började leka med dem på en gång. Med dessa bilder och videoklipp vill gav visa att den här lilla killen leker exakt som våra barn gör och har samma bil ljud för sig.

Hotellunderhållning

På kvällen kom det ett lokalt indiskt band som uppträdde på vårt hotell där vi bodde i Goa. Det var en upplevelse att se dem spela, sjunga och dansa. Det bästa av allt var att musikerna och dansaren verkligen gick in i sina roller vid uppträdandet.

Musik studiebesök

Andra dagen på våran semester besökte vi en nattmarknad där det var mycket folk, olika slags maträtter och en massa olika musikuppträdanden. Här är ett lokalt popband som är mycket populära i Goa.

Här kommer en kille som spelade indiska trummor

                                           

Skola i utomhusmiljö

Här är en annan skola som var utomhus i värmen. Barnen försökte hela tiden att söka sig till skuggan för det var cirka 40 graders värme

Studiebesök i Indien Goa 2011

Skolan har påverkat mig oerhört mycket och därför bestämmde jag mig för att resa till mitt land som jag är adopterad ifrån alltså Indien Bombay men jag reste till Goa bara för att få se klimatet och hur människaorna lever i Indien. Först hade jag tänkt att åka helt själv men min underbara mamma följde med mig tyvärr kunde inte pappa följa med på grund av att han är flygrädd. Under min resa passade jag på att studera hur skolan fungerade för barnen och gjorde en del studiebesök. jag frågade om vi fick komma in och alla människor var så vänliga mot oss.

Här är en skola som är innomhus med mycket skol material så att barnen kan få möjlighet att utbilda sig när de blir äldre.

Afrikanska trummor

Den 10 februari hade vi en trumlektion med Tobias som är en oerhöt duktig musiker på framförallt afrikanska trummor. Vi i gruppen fick pröva på att spela olika rytmer tillsammans och det gick riktigt bra. Det var en mycket givande workshop. Att spela trummor med en barngrupp är viktigt så att de kan få en känsla av olika rytmer.

Spelning av våra instrument

När vi hade tillverkat våra olika instrument så fick vi använda dem och spela på. Vi gick igenom olika rytmer som man kan skapa av instrument.och våran lärare Marie ställde en fråga om man kan spela till vilken låt som helst och svaret är ja, man kan spela vilken låt som helst. Barn i alla åldrar älskar när pedagogerna använder sig av instrument och det gäller att instrumenten finns i deras vardag och inte bara tas fram någon gång om året.

tillverkning av instrument

Tillverkning av instrument. Dagens workshop handlade om atttillverka instrument av olika material så som toarullar, tyger, stenar, pärlor, kapsyler och olika slags fyllnadsmaterial som fanns i bildsalen. Kreativiteten flödade och jag gjorde två marackas, två bjällror och två armband med pärlor som man kann gnugga mellan sina händer så blir det ett ljud. jag fokuserade att anpassa instrumenten så att de passar på en småbarnsavdelning och kan kanske använda instrumenten där under vfu dagarna. denna förmiddag var mycket givande bara fantasin finns så är det ganska enkelt att tillverka egna instrument.

Pulsen i musiken och några övningar

Den 25/1 gick vi igenom vad pulsen i musik är för något. det är själva rytmen, om en låt går långsamt eller fort. Första steget att hålla en puls med en grupp är att tillexempel klappa med händerna på knäna eller någon annan kroppsdel. I denna övning bör det finnas en person som styr leken och byter rörelse en slags följa john lek.

Tvättmasin med tvättmedel och smutstvätt: Det bör vara minst 12 personer i leken. leken går ut på att tvättmedlet skall fånga smutstvätten i maskinen. deltagarna ställer upp sig tre stycken i tre rader. Mellanrummet bör vara så att den personen som står brevid mig så ska vi kunna sträcka ut och precis nudda varandras händer. Ledaren styr tempot efter musikens puls. det är meningen att personerna ska rotera ett helt varv tillexempel 1,2,3,4 fönstret 1,2,3,4 väggen 1,2,3,4 skåpen och 1,2,3,4 och tavlan. När maskinen roterar så ska smutstvätten och tvättmedlet jaga varandra men de får inte springa igenom armarna utan måste hålla sig i gångarna.

Mäster till två. Leken går ut på att komma till mästerplatsen genom att slå ut de som sitter närmast mäster. Mästern säger : Mäster till två och då svarar tvåan två till nitton och nitton till fem och så fortsätter leken och det ska finnas en puls alltså knäna, klapp och tummarna skall peka bakåt samt att personen skall hinna svara och skicka iväg till en ny kamrat innan rörelserna börjar om. Hinner man inte med så får man byta plats och då får alla ett nytt nummer att komma ihåg. För att föränkla leken så kan läraren lägga stolsnummret på en lapp framför varje stol så slipper man hålla koll på vilken siffra var jag nu igen. Vi prövade också att säga våra namn istället för siffror, men här gäller det att veta vad sina kamrater heter för att det skall fungera. Den här leken är lämpligare i en mindre grupp där det är ca fem till tio personer i gruppen för att kunna hålla reda på allt samtidigt. 

Min första dag med att blogga men nu är jag igång